Med Homo sacer (1995) inledde den italienske filosofen Giorgio Agamben en serie böcker som undersöker den västerländska politikens fundament och som skulle göra honom till en uppmärksammad och kontroversiell tänkare. Här leder han oss från en analys av begreppet suveränitet, som förstås som den politiska ordningens yttersta grundval, till det nakna livet, som är det liv som står i motsats till suveräniteten, och till den moderna biopolitiska makten där biologiskt och politiskt liv oupplösligt vävs samman.