Är religion och modernitet varandras motsatser? Eller vilar moderniteten i själva verket på religiösa förutsättningar? I Det postsekulära tillståndet diskuterar Ola Sigurdson den politiska teologins återkomst och vilken roll religion spelar för moderna värden som frihet, tolerans, universalitet och mänskliga rättigheter. Tesen är att samtidens rädsla inför religionens politiska roll endast kan botas genom att relationen mellan religion, politik och sekularitet omförhandlas.
Det har blivit allt tydligare att religion fortfarande är någonting betydelsefullt för mänskliga relationer på såväl individ- som samhällsnivå. Filosofer, historiker, socio-loger och teologer talar om religionens återkomst eller religionens nya synlighet. För en hållbar utveckling på samhällsnivå är det därför nödvändigt att åter börja reflektera över religionernas politiska roll – både den roll de faktiskt spelar och den roll de skulle kunna spela i det moderna samhället. Kanske är det som den engelske filosofen John Gray menar: »Modern politik är ett kapitel i religionernas historia.»
Sigurdson fördjupar sig i den politiska filosofins diskussion av grundläggande moder-na begrepp som frihet, tolerans, universalitet och mänskliga rättigheter. Hur förhåller sig dessa begrepp till den religiösa – och framför allt den kristna – traditionen? Sigurd-sons övergripande svar är att religionen utgör en central politisk resurs som, snarare än att utgöra ett hot, erbjuder en möjlighet att kritiskt fördjupa de moderna värdena. När kyrka och stat skiljs åt i det samtida Europa, kommer också religion och politik att få allt mer med varandra att göra.

Ola Sigurdson är professor- i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs univer-sitet, samt aktiv som kulturskribent. Han har tidigare b.a. utgivit den uppmärksammade studien Himmelska kroppar 2006.

Köp

Visa lista

Ny sökning