Att vara filosof och kvinna under 1600-talet – vad innebar det? Vilka problem intresserade de kvinnor som gav sig i kast med filosofiska studier? Hur kan vi idag förstå deras intellektuella engagemang under en tid då kombinationen kvinna och tänkare ansågs vara en självmotsägelse? I Conway – naturfilosofi och filosofisk identitet i 1600-talets England visar Cecilia Rosengren dels hur märkligt Conways tänkande är, dels hur hennes position i filosofihistorien konstruerats.
Anne Conway var under sin levnad omtalad som en lärd person och skarp tänkare. Som ung hade hon fångats av de filosofiska problem som dök upp i den cartesianska filosofins kölvatten, till exempel dualismen mellan kropp och själ. Hon författade en egen naturfilosofisk avhandling – som publicerades postumt – men hennes filosofiska gärning föll snabbt i glömska, ett öde som hon delar med många kvinnliga tänkare i idéhistorien. Idag talar man emellertid
om Conway vid sidan av Descartes, Spinoza, Hobbes och Leibniz som en av 1600-talets skarpaste rationalister. Hennes filosofi är ofta en uppgörelse med en mekanistisk världsuppfattning, men genom sin kritik aktualiserar hon också eviga filosofiska frågor kring våra möjligheter att leva ett gott liv, vårt ansvar för världen och oss själva som människor.

Rosengrens studie är den första utförliga presentationen av Conways naturfilosofi på svenska. Cecilia Rosengren är idéhistoriker verksam vid Göteborgs universitet.

Köp

Visa lista

Ny sökning