Zygmunt Bauman har under årtionden energiskt utforskat olika sidor av vår samtids sociala och kulturella liv, som han karakteriserar som ”flytande”. Relationer, identiteter och institutioner befinner sig i en ständig förvandling. Det skapas hela tiden nya möjligheter, men också nya faror.
I sin nya bok är det konsumtionslivet Bauman tar sig an. Med sin breda översikt och begreppsliga kreativitet lyckas han än en gång teckna ett fascinerande sociologiskt samtidspanorama.
Läs mer
Läs recension i DN Expressen GD Kristianstadbladet BT VK Dala-Demokraten

»I alkohol- och drogfrågan är det många som resignerat och gett upp alla ambitioner att försöka få till stånd en socialt och långsiktigt hållbar alkohol- och drogpolitik. Uppgivenheten motiveras inte sällan med argument som; »droger är inte en fråga för samhället, det är upp till var och en att göra vad de vill med sina liv», vilket är cyniskt, av många och uppenbara skäl. Frågorna och förslagen till förståelse av fenomenen är viktigare än eventuella svar, och i denna studie har fokus därför förflyttas från uttryck för vad alkohol och droger »är» till att analysera alkoholen och drogerna som ett slags verb, det vill säga något som »görs» eller blir till inom ramen för specifika sammanhang.
Läs mer.

Främlingskap och främmandegöring (utkommer i mars)
av Staffan Thorsson & Christer Ekholm (red.)

Text och drama (utkommer i mars)
av Jeffrey D. Wilhelm

Ett viktigt syfte för skolans litteraturundervisning är att vidga elevernas syn på egna och andras erfarenheter. Vi går in i karaktärernas liv, känner med dem, tänker med dem och oroar oss över de val de står inför. Med dramat får de verktyg att genomleva litterära texter. Det kan vara i form av rollspel eller genom att låta karaktären intervjuas i den heta stolen, genom att gestalta tysta scener eller genom att arbeta med diskussionsdramer. I rollspelet får eleven möjlighet att se problemen utifrån karaktärens perspektiv och kan på ett fruktbart sätt närma sig honom/henne och på så sätt utforska de dilemman som han/hon står inför och även prövade lösningar författaren skapar.
Läs mer.

Conway (utkommer i mars)
av Cecilia Rosengren

Att vara filosof och kvinna under 1600-talet – vad innebar det? Vilka problem intresserade de kvinnor som gav sig i kast med filosofiska studier? Hur kan vi idag förstå deras intellektuella engagemang under en tid då kombinationen kvinna och tänkare ansågs vara en självmotsägelse? I Conway – naturfilosofi och filosofisk identitet i 1600-talets England visar Cecilia Rosengren dels hur märkligt Conways tänkande är, dels hur hennes position i filosofihistorien konstruerats.
Läs mer.

Pengarnas frihet (utkommer i april)
av Wolfgang Schmidt (red.)

Ett viktigt syfte för skolans litteraturundervisning är att vidga elevernas syn på egna och andras erfarenheter. Vi går in i karaktärernas liv, känner med dem, tänker med dem och oroar oss över de val de står inför. Med dramat får de verktyg att genomleva litterära texter. Det kan vara i form av rollspel eller genom att låta karaktären intervjuas i den heta stolen, genom att gestalta tysta scener eller genom att arbeta med diskussionsdramer. I rollspelet får eleven möjlighet att se problemen utifrån karaktärens perspektiv och kan på ett fruktbart sätt närma sig honom/henne och på så sätt utforska de dilemman som han/hon står inför och även prövade lösningar författaren skapar.
Läs mer.

Snäll (2008)
av Gro Dahle & Svein Nyhus

"Se på Lussi! Se på Lussi" Se så tyst och stilla hon är!" Gro Dahles text dryper av absurd ironi, och Svein Nyhus ritar oändligt mjuka linjer i människorna och bakgrunder av gamla anteckningsböcker. Den mest fantastiska bilden är lilla Lussis galna leende när hon sitter mellan sina läsande föräldrar. Sedelärande historia om vikten av att våga ta plats. En av årets vackraste bilderböcker för alla små och stora som varit för snälla i sina liv.
/Lotta Olsson i DN
Läs mer.
Läs recension i DN Kulturen

För Arendt är makt och våld konträra begrepp, som hon sätter i förhållande till andra begrepp som ”styrka”, ”kraft” och ”auktoritet”. Politiskt handlande, hävdar hon, är ett handlande tillsammans med andra, och makt är till sin natur kommunikativ; makt uppstår när människor handlar tillsammans. När makt görs till förmågan att betvinga en motståndare försvinner distinktionen mellan makt och våld. Medan våldet är instrumentellt, är makt inte ett medel utan människors förmåga att tillsammans sträva efter ett eller annnat mål. Våldet kan med sina redskap slå ner makt, det kan framtvinga underkastelse, men inte skapa makt.
Läs mer.

Varför inte döda dem allihop (2008)
av Daniel Chirot & Clark McCauley

Varför och under vilka omständigheter kan rivalitet och konflikter mellan olika grupper utvecklas till ett mer eller mindre dödligt våld? Hur går det till när sådana konflikter eskalerar till folkmord? Och vilka mekanismer och metoder kan dämpa konflikter så att risken för så drastiska konsekvenser minimeras?
Läs mer
Läs recension i GD

Om Spinoza: Makt och kraft (utkommer i januari)
av Fredrika Spindler

Genom Spinozas verk löper förståelsen av människan som kraft, en kraft som ständigt konstituerar sig själv och världen. Kraftbegreppet i dess olika former – som kropp, kunskap och makt – blir i Fredrika Spindlers essäer avgörande för förståelsen av den etiskt och politiskt omvälvande potentialen i Spinozas tänkande, och dess starka aktualitet i vår egen samtid. I åtta kapitel skärskådar hon hans särpräglade tankesystem från olika perspektiv.
Om Spinoza: Makt och kraft är den första delen i en filosofisk trilogi, där de resterande delarna handlar om Nietzsche och Deleuze.
Läs mer.

Heinrich Detering gör i denna bok en kronologisk analys av Dylans livsverk, av sångerna och av »konstfiguren» Dylan, av hans förvandlingar och rollspel och av de samtidigt genomgående motiven. Deterings bok har lovordats av tysk press och DN's Sara Danius listar den som en av 2008 års bästa böcker.
Läs mer.
Läs recension i Ny Tid.

Välkommen till konvergenskulturen! Här möts och korsas nya och gamla medier, här kolliderar gräsrotsentusiaster och de stora mediebolagen, med ett resultat som ofta är allt annat än det förväntade.
1900-talets masskultur förutsatte passiva konsumenter. Vid slutet av århundradet introducerades en rad medietekniker som gjorde det möjligt för amatörer att producera eget medieinnehåll. Bandspelaren och videon innebar till exempel nya möjligheter till medial kulturproduktion, och internet har inneburit en kreativ revolution där den digitala användarkulturen allt mer blandas samman med det masskulturella utbudet. Det som kallas för webb 2.0 möjliggör ett transmedialt berättande och suddar ut gränsen mellan sändare och mottagare.
Läs mer.
Läs recension i Sydsvenskan SvD Expresen Corren Aftonbladet

Utmärkande för Boltons och Heathcotes dramapedagogik är bruket av »lärare-i-roll» och arbetet med helhetliga mänskliga situationer av det slag som teater i allmänhet kretsar kring. I samspel med deltagarna fungerar ledaren som motspelare och motor i en utforskande process. Genom att leva sig in i olika personer undersöker man all mänmänskliga problem. Deltagarna får möjlighet att begrunda mänskliga relationer och maktförhållanden genom perspektivbyten. Gavin Boltons texter utgör en guldgruva för alla som är engagerade i utveckling och forskning om dramapedagogik och närliggande ämnesområden.
Läs mer.

Vi talar om makt i en rad olika sammanhang. För det mesta vet vi, eller tror vi oss veta, exakt vad vi menar. I vardagslivet såväl som i vetenskapliga arbeten diskuteras var makten finns, vilken omfattning den har, vem som har mer respektive mindre makt, hur man kan förvärva, motstå, erövra, utnyttja, säkra, tygla, dela, sprida, fördela, utjämna eller maximera makten, hur man kan se till att den fungerar effektivare och hur man kan begränsa eller undvika dess verkningar. I Power: A Radical View gav Steven Lukes för mer än trettio år sedan ett uppmärksammat svar på frågan om hur makt bör förstås och studeras. Denna volym innehåller Lukes nu klassiska lilla bok tillsammans med en introduktion som sätter in den i sitt sammanhang.
Läs mer.

Heligt och profant »skildrar det heligas olika företeelseformer och människans situation i en värld som är uppfylld av religiösa värden». Enligt Eliade finns det två sätt att förhålla sig till världen: det sakrala och det profana. Med hjälp av exempel från olika religioner och kulturer visar han hur föreställningen om det heliga kommer till uttryck i upplevelsen av rummet, tiden, naturen och den mänskliga existensen. Förord av Ola Sigurdson
Läs mer.

I fyrtio koncisa kapitel berättar Gombrich om människans historia från stenåldern till atombomben. Han blandar målande bilder av krig och erövringar, stora konstverk och politiska och ekonomiska framsteg och bakslag. Detta är en historebok som inte domineras av årtal och fakta utan som istället ger en levande och lättillgänglig framställning av vår resa genom seklerna. En liten världshistoria finns utgiven på sjutton språk och har gjort stor succé världen över.
Läs mer.
Läs recension i DN HD

Det sägs att en människa bara kan vittna med blo det eller med ordet. I det första fallet är vittnet den som går i döden för sin sanning. Vittnet vittnar med sitt eget liv och vinner därigenom trovärdighet. Ordet för vittne på klassisk grekiska är just »martyr». »Jag tror inte», skriver Pascal, »på andra berättelser än dem där vittnena var villiga att låta sig dräpas.»
Läs mer.

»[D]et är en sak att säga att europeisk kultur på något vis hänger samman med det barbari som européer ägnat sig åt utanför och inom Europa. Det är en svårare sak att visa hur denna koppling ser ut, och det är än svårare att förklara varför det blev på det viset att den europeiska kulturen kommit att hemsökas av denna motsägelse. Lorenzoni ger svar på alla tre. Det är en djupt imponerande bedrift.» (Stefan Jonsson, ur recension i Lychnos av avhandlingsutgåvan.)
Läs mer.

Att vara utom sig inom sig är en omskriven version av Victoria Farelds avhandling, som belönades med Per Nyströms pris av Kungliga Vetenskapsakademien i Göteborg samt Sten Lindroths pris för framstående lärdomshistoriskt arbete.
Läs mer.

I de senaste decenniernas moralfilosofiska diskussion har Jürgen Habermas diskursetik spelat en central roll. Denna volym innehåller hans centrala texter om detta ämne.
Läs mer.

Alltsedan den moderna historiografins föddes har arkivet utgjort samhällets minne. Men Michel Foucault utmanade samma historiografi och lät arkivet omvänd beteckna det som inte låter sog nedtecknas. I Sorlet från arkiven konfronterar den tyske mediearkeologen Wolgang Ernst dessa olika sätt att tänka arkivet med datalagringens tekniska villkor. Först när arkivteorin tar hänsyn till vad just lertavlor eller papper, celluloid eller elektroniska kretsar kan lagra kommer den att kunna förklara varför något alls låter sig lagras.
Läs mer.

Vi har fötts in i en värld som snart inte kommer att finnas längre, hävdar Gabor Steingart. Länder som vi i går räknade till tredje världen reser sig. Den västliga dominansens tid går mot sitt slut. Världens tyngdpunkt flyttade efter två världskrig från Europa till Amerika, nu förskjuts den i riktning mot Asien. Det som började med Japans uppstigande och fortsatte med tigerekonomierna Singapore, Hongkong, Taiwan och Sydkorea fullbordas nu av Kina och Indien. Deras framgångar under de senaste tio åren är det mest imponerande som skådats i världens ekonomiska historia.
Läs mer
Läs recension i Arbetarbladet DN Sydsvenskan
                         Dalademokraten Kristianstadsbladet

Katastrofens skrift, som utkom 1980, baseras på tidigare utgivna fragmentsamlingar och blev Blanchots sista större bok, ett slags testamente, som förenar meditationer över Förintelsen med meditationer över livets grundvillkor, över skrivandet, döden och döendet. Katastrofens skrift rör sig labyrintiskt och kryptiskt i vindlingar som försvinner och återkommer.
Läs mer.

Mycket har skrivits om Förintelsen, men den viktigaste frågan är ännu inte besvarad: Hur var helt vanliga »män», familjefäder och harmlösa genomsnittssmänniskor i stånd att massmörda människor? I sin studie av hur de »vanliga männen» i polisbataljon 45 blev villiga mördare beskriver Welzer hur männen initierades i mördandet, hur de genomförde det och hur de anpassade sig till det – och hur de såg sitt »arbete» som utförandet av en oangenäm men än dock historisk plikt.
Läs mer
Läs recension i SvD DN GD Sydsvenskan Aftonbladet
Ladda ner kapitel 1 i pdf-format (10 sidor)

Joseph E. Stiglitz, nobelpristagare i ekonomi, diskuterar vad som kan göras för att globaliseringen ska fungera, för att den ska kunna komma alla till del. Den ekonomiska globaliseringen har gått snabbare än den politiska, den har rusat förbi förmågan att hantera konsekvenserna genom politiska processer. Hur ska politiken kunna hinna i kapp, hur kan det globala systemet reformeras och institutionerna på global nivå demokratiseras?
Läs mer.
Läs recension i Arena SR LO-tidningen NY Times

Begreppet likvärdighet har under fl era decennier varit
ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning
och i reformer på utbildningsområdet. Denna bok
analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser
och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska
striden om begreppet: från 1960- och 1970-talet,
då begreppet var kopplat till jämlikhet, via 80- och
90-talet, då det knöts till valfrihet, och till dagens
kvalitetsdiskurs som kopplar likvärdighet till
måluppnående och betygsättning. Men fortfarande
bryts dessa uttolkningar mot varandra och kommer
till uttryck på det kommunala planet där det kan
föras helt olika politik i likvärdighetens namn.
Läs mer.

Jesu ansikte, Björnen sover, Sendero Luminoso, USA-hat, Ulf Lundells bilåkande, Rimbauds afrikanska liv, porrnovellens stil, domen mot Åke Green, konspirationsteorin som strategi – om detta och en hel del annat handlar Anders Johanssons nya bok. I tio essäer försöker han lämna det han vet och lämna ut det han inte vet. Frigöra sig från det säkra och osäkra det fria, i litteraturen såväl som i verkligheten.
Läs mer.

När socialpedagogiken utvecklades i Tyskland på 1800-talet, av bland andra filosofen Paul Natorp, betonades att allt lärande och all kunskap har en social sida. Det är också utgångspunkten för denna antologi. Socialpedagogiken är en social pedagogik. Den svenska litteraturen på området har framför allt handlat om socialpedagogiken, dess kunskapsfält och historia. Det här är en bok i socialpedagogik. Författarna tar upp socialpedagogikens kärnfrågor, såsom delaktighet, utanförskap, identitet och makt. De utgår från den nyare forskning om människors meningsskapande, lärande och socialisation som brukar betecknas som socialkonstruktivism.
Läs mer.

I Imperier tecknar Münkler ett panorama över världshistoriens olika slags imperier. Han behandlar sjöriken och landbaserade imperier, handelsimperier och militära välden, imperier som bygger på territoriell kontroll och sådana som bygger på kontroll av flöden. Münkler diskuterar orsakerna till imperiers uppgång och fall, till deras olika grad av varaktighet och stabilitet och försöker destillera fram en "världsherraväldets logik".
Läs mer.
Läs recension i Sydsvenskan Gefle Dagblad
                          Sundsvalls Tidning
Mer av samma författare
                          

Uppfostran är för Kant uppfostran till myndighet, till en frihet som utövas med hänsyn till andras lika frihet. Målet är att lära barnet att tänka, det ska upplysas och inte drillas – och om undervisningen ska utveckla förnuftet måste den vara sokratisk Om pedagogik är inte nedtecknad av Kant själv utan baserad på föreläsningsanteckningar. Skriften utkom 1803, ett år före Kants död. Till boken har Lars Løvlie skrivit ett förord som placerar texten i sitt historiska sammanhang och relaterar den till Kants moralfilosofi. Løvlie är professor i pedagogisk filosofi vid Universitetet i Oslo och adjungerad professor vid Örebro universitet.
Läs mer
Läs recension i SvD Helsingborgs Dagblad

Denna bok handlar om de offentliga rummen i städernas periferi. Boken sätter periferin i centrum av två skäl. För det första sker de mest radikala omdaningarna av det befintliga stadslandskapet för närvarande i utkanten av de större städerna. Det är här de nya tillväxtföretagen etablerar sig, och det är här nya befolkningsgrupper bosätter sig och nya livsformer och traditioner växer fram. För det andra kan den pågående stadsomvandlingen inte förstås om de äldre centrala stadsdelarna tas som utgångspunkt och måttstock. Tvärtom är det hög tid att granska och analysera dessa nya stadsdelar på deras egna premisser.
Läs mer.

Michail Bachtins Rabelais och skrattets historia är en undersökning av »den folkliga skrattkulturens» historia. I centrum för Bachtins framställning står François Rabelais, det folkliga skrattets store arvtagare och fullföljare i den europeiska litteraturen. Bachtin ger en ny och utmanande bild av förhållandet mellan officiell och icke-officiell kultur, mellan maktens förtryckande allvar och det befriande oppositionella skrattet. Bachtins bok om skattets befriande förmåga är själv ett befrielseverk – skriven med en imponerande klarhet och med en smittsam glädje i förhållande till det väldiga lärdomsstoffet. Den ryske språk- och litteraturforskaren Michail Bachtin (1895–1975) framstår som en 1900-talets främsta kultur- och litteraturteoretiker.
Läs mer.
Mer av samma författare

Rasism är ondska, mångkultur framtiden – ungefär så ser den etablerade sanningen ut. Men kanske är vurmen för mångkultur i själva verket också ett uttryck för ett diskriminerande skillnadstänkande? Genom en mängd exempel, hämtade från idéhistorien, populärkulturen och händelser i samtiden, utforskar Aleksander Motturi en av vår tids mest laddade politiska frågor.
Läs mer.
Mer av samma författare

Johann Joachim Winckelmann (1717–1768) initierade med sin skrift Tankar om imitationen av de grekiska verken inom måleriet och skulpturen (1755) den europeiska nyklassicismen. Genom Geschichte der Kunst des Altertums (1764) kom han också att räknas som den moderna konsthistoriens fader. I Tankar om imitationen ställer Winckelmann frågan hur den grekiska antiken kan återvinnas inom det moderna. Frågan blir sedan en av den tyska idealismens utgångspunkter, såväl i dess klassicerande som i dess romantisk-revolutionära och omstörtande aspekter.
Läs mer.
Läs recension i SvD Stockholms Fria

I Flytande rädsla fortsätter Zygmunt Bauman den utforskning av modernitetens ambivalenser, av dess löften och hot, av dess framsteg och katastrofer, som gjort honom till en av vår tids mest uppmärksammade sociologiska skriftställare. Vi lever idag, hävdar han, i en rädslans tid. Både naturen och andra människor väcker farhågor. Rädslan närs av naturkatastrofer, miljöförstöring och förgiftad mat, av våldsbrott och terrorattacker. Men det finns också en tredje zon, en grå och ännu namnlös zon, varifrån hoten inte är alltigenom naturliga, inte alltigenom mänskliga, utan naturliga och mänskliga på en och samma gång, men inte riktigt någotdera.
Läs mer.
Mer av samma författare
Läs recension i DN Expressen

I motsats till den gängse uppfattningen menar Jesper Svenbro att mytskapandet fortsätter med stor vitalitet också efter försokratikernas framträdande, in i efterklassisk tid och kanske också i modern tid. Den skarpa gränsdragningen mellan mythos och logos framstår som allt mer tveksam. Det rör sig alltså om ett studium av den mytiska berättelsens poetik. Svenbros sätt att arbeta, som förenar stor filologisk kunskap med uppfinningsrik hermenutik och teoretisk öppenhet är utmärkande för den forskningsmiljö i Paris, Centre Louis Gernet, där Svenbro varit verksam som lärare och forskare under de senaste trettio åren. Boken är den första större samlade presentationen av Svenbros teoretiska verk på svenska.
Läs mer.

Vad är vi skyldiga varandra som medlemmar av ett samhälle, som deltagare i socialt samarbete? Finns det en rättviseidé som kan göra anspråk på transkulturell giltighet? Frankfurtfilosofen Rainer Forst försöker i denna bok utarbeta grunderna för en teori om politisk och social rättvisa i dialog med John Rawls och Jürgen Habermas. Rättvisans grundläggande princip är, enligt Forst, en moralisk rätt till rättfärdigande: rätten att bli respekterad som en person som kan ta ställning till och kräva skäl. Rainer Forst, född 1964, var elev till Jürgen Habermas och är nu professor i politisk teori vid universitetet i Frankfurt am Main.
Läs mer.

Bildning förknippas både med en process och ett mål. Betoningen kan ligga på processen, att man »bildas», eller på målet, det resultat som ska uppnås. Både bildningstankens historia och dagens bildningsdiskussion pendlar mellan betoning av den ena eller andra sidan. Ibland betonas processen, det fria sökandet, självbildningen, andra gånger målet, tillägnelsen av ett bildningsstoff, ett kulturarv. Målet kan emellertid också uppfattas mindre substantiellt, inte som tillägnelsen av ett givet stoff, utan som utvecklingen av personlig myndighet eller autonomi. Individens väg till autonomi går emellertid alltid via inväxandet i en språklig och kulturell gemenskap och både den historiska och den aktuella bildningsdiskussionen handlar i hög grad om förhållandet mellan individ och gemenskap – och inte minst om vad som konstituerar en gemenskap.
Läs mer.
Läs recension i SvD

Döden i Beirut är en essä om det förflutnas hemsökelser i en stad belägrad av vålnader. Under årens lopp har staden belägrats av perser, greker, romare, araber, korsfarare, turkar, ryssar, engelsmän, fransmän, syrier, israeler, iranier, palestinier, nordamerikaner. Ursprunglighet och upprepning, förstörelse och pånyttfödelse; i Beirut går de levande på de dödas ben. Men också omvänt. I skuggan av det långa inbördeskriget 1975–1990, mordet på Hariri och Syriens återtåg 2005, är det de döda som går igen på de levandes ben.
Läs mer.
Läs recension i Aftonbladet Sydsvenskan

Det kan vara lockande att se den postkristna situationen som slutet för teologin, vilken snarare, hävdas det ofta, borde ersättas av en religiöst neutral eller medvetet pluralistisk religionsvetenskap. Mattias Martinson driver en annan tes. Just eftersom teologin erbjuder en speciell möjlighet att tänka de komplexa relationerna mellan kristen och sekulär kultur är den mer aktuell än någonsin. Men det handlar inte om ett brott med den traditionella teologin, utan om en radikal omvärdering av dess lojalitet med det egna kristna arvet. Genom att betona sin traditionella kristna identitet kan teologin återfinna sig själv mitt i den postmodernitet som inte längre är självklart kristen..
Läs mer.

I denna uppsatssamling pläderar Jürgen Habermas å ena sidan för en naturalism som låter sig förenas med föreställningen om handlande personer och mänsklig intentionalitet – och därmed frihet. Å andra sidan förespråkar han en tolkning av sekulariseringen som en läroprocess i västliga samhällen där inte bara det religiösa medvetandet moderniserats utan ursprungligen religiösa intuitioner om det sårbara livet också omformulerats i ett sekulärt moraliskt språk.
Läs mer.
Mer av samma författare
Läs recension i SvD GP Sydsvenskan

När Gender Trouble kom ut 1990 slog den ner som en bomb i feministkretsar. Sedan dess har Judith Butler kommit att bli den mest uppmärksammade genusteoretikern i USA. Boken har tvingat genusforskare att reflektera över sin begreppsanvändning och sina teoriers politiska implikationer på ett nytt sätt. Kön – som normalt sett framstår som det mest uppenbara och självklara – visar sig i Butlers analys vara ett tilltrasslat problemkomplex och en ofrånkomlig källa till konflikter.
Läs mer
Läs recension i Smålands-Posten

Att se skolans uppgift som att utveckla och etablera förmågan till ömsesidig kommunikation, innebär att utmana en dominerande syn på skolans uppgifter, nämligen att det framför allt handlar om kunskapsöverföring och förmedling av kunskap från lärare och läromedel till studerande, om inövandet av färdigheter på primärt individuell bas, olika former av kunskapsreproduktion, självständig problemlösning och annat självständigt elevarbete etc.
Läs mer.

I denna bok visar nobelpristagaren i ekonomi, Amartya Sen, att föreställningen om unika och givna identiteter inte bara är en illusion utan också farlig. Den inte bara förminskar människor, den skapar också konflikter genom att ställa "oss" mot " de andra". Världen ses idg ofta som en sammanslutning av religioner eller civilisationer. Detta sätt att dela in världens befolkning bygger, enligt Sen, på en "solitär" syn på mänsklig identitet, som uppfattar människor som medlemmar i en enda grupp. Där man tidigare talde om nationer eller klasser, talar man idag om civilisation eller religion. En sådan syn på identitet missförstår praktiskt taget alla människor i hela världen.
Läs mer.
Läs recension i DN  Sv D  Sydsvenskan  HD  UNT
Mer av samma författare
                        

Vad betyder det att kunna läsa? I skolan riktas ofta uppmärksamheten mot att välja ut information som finns uttalad i texten. När barnet behärskar detta, då är det också läskunnigt, menar många. Men att läsa innebär så mycket mer. Det är en dynamisk och kreativ process där meningsbildningen står i centrum och där läsaren skapar och tolkar texten, en process som involverar fantasi, erfarenhet och tänkande. Mellan raderna vill visa hur man skapar ett läsande klassrum där barn och vuxna arbetar tillsammans med texter för att nå ett större djup i läsningen.
Läs mer.

Ralph Fletcher har i många år arbetat tillsammans med lärare för att uppmuntra barn och ungdomar att skriva. Svårigheterna kan vara är många; ibland är det svårt att komma igång, andra gånger känns det omöjligt att avsluta, och vad ska man göra med allting där emellan? Den här boken, som riktar sig till just barn och undomar, bygger på idén att varje författare har en egen verktygslåda. Men istället för hammare och mejslar, är den fullpackad med ord, fantasi och idéer. Hemligheten är bara att lära sig att använda dem.
Läs mer.

Vilken typ av social ordning är möjlig och önskvärd i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle? Hur kan mångkulturalism förenas med ett inkluderande demokratiskt medborgarskap? Hur kan en stad vara öppen och samtidigt trygg för sin befolkning? Hur kan mångfald och social integration förenas? Dessa frågor diskuterar Rolf Lidskog i sin studie av det svenska brottsförebyggande programmet. Mot bakgrund av samtida samhällsteori och politisk filosofi analyserar han programmets syn på social ordning och ger konstruktiva förslag till det brottsförebyggande arbetet.
Läs mer.
Läs recension i SvD

Den kreativa klassens framväxt (2006)
av Richard Florida

Precis som den feodala aristokratins makt och identitet byggde på medlemmarnas ärvda kontroll över mark och människor, och borgarklassens på medlemmarnas roller som köpmän och fabriksägare, bygger den kreativa klassens identitet på medlemmarnas roller som förmedlare av kreativitet. Eftersom kreativitet är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt blir den kreativa klassen, mätt i inflytande, samhällets dominerande klass. Endast genom att förstå den nya klassens framväxt kan vi börja förstå de omfattande och till synes osammanhängande förändringarna i vårt samhälle och ta oss an vår framtid på ett mer intelligent sätt.
Läs mer.

Hur tänker, känner och handlar en sjuksköterska i mötet med svårt sjuka patienter? Hur påverkas sjuksköterskan privat och professionellt av den dagliga konfrontationen med lidande och död i sitt arbete? Dessa frågor är utgångspunkten för Marja Schusters studie Profession och existens. Med utgångspunkt i existensfilosofi och hermeneutik undersöker hon olika aspekter av det professionella mötet i gränslandet mellan liv och död. Marja Schuster undervisar och forskar inom vårdpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Läs mer.

Läs recension i SvD

Rationalitet, jämvikt och effektivitet är tre centrala begrepp i ekonomisk teori. Men vad betyder det egentligen att handla rationellt? När är ett socialt system i jämvikt? Och vad menar man med en effektiv social organisering? Boken förklarar dessa begrepp och ger en grundlig och kritisk framställning av den samhällsanalys som baseras på ekonomisk teori. Den vänder sig till alla som vill förstå det ekonomiska tänkandets förutsättningar och gränser. Teorin om rationella val har idag en bred användning inom samhällsvetenskaperna, men möter också stark kritik. Denna bok vill bidra till ett samtal mellan denna teoris företrädare och kritiker.
Läs mer.

Europa måste tänkas på nytt - det är temat för denna bok. Med Europeiska unionens utvidgning österut, men redan långt tidigare, har en ny epok av gränsövergripande och gränsutsuddande samarbete inletts. Men exakt vad är det då som har blivit till? Vart leder europeiseringen och vad har hittills varit dess drivkraft? Den som förstår Europa som en sammanslutning av nationalstater missförstår den europeiska verkligheten.
Läs mer.
Mer av samma författare
                        

Den medicinska termen för depression är bara lite över hundra år gammal. Från Hippokrates till Freud talade man om melankoli. Espen Hammer, Reader i filosofi vid University of Essex och professor i samma ämne vid Universitetet i Oslo, har tecknat en melankolins kulturhistoria. Han visar hur uppfattningen om vad det betyder att vara deprimerad förändras från antiken till vår tid. Detta tillstånd relaterar han till andra sidor av tillvaron: tiden, kärleken och frånvaron.
Läs mer.

Läs recension i Sydsvenskan
                          Västerbottenkuriren

Den uppmärksammade antologin Diagnosens makt ställer många viktiga frågor om hur vi kan och bör betrakta psykiskt avvikelse. Skall vi som neuropsykiatrikerna uteslutande betrakta människan som en biologisk mekanism eller tillstå att hon också är en social varelse? Om vi väljer det senare måste också andra discipliner än de rent medicinska få tillträde till den diagnostiska arenan./ Ulf Dalquist i Göteborgs-Posten
Läs mer.

City of Names (2008)
av Meira Ahmemulic

Hur skulle det se ut om man byggde en stad vars själva grundidé är att den inte är bestående? En stad utan permanent identitet, där alla är välkomna att bygga sitt eget hus, och får lov att bidra med sina namn? En stad vars förutsättning är aktivt deltagande, och som växer och förändras tillsammans med dem som bor i den. En stad som aldrig är sig lik. I denna debutbok beskriver Meira Ahmemulic en stads uppgång och fall, i egenskap av dess enda invånare. Undan för undan växer den lilla staden till en stad vilken som helst.
Läs mer.